Vanliga frågor om sjömat
Här har vi samlat vanliga frågor om sjömat. Kontakta oss gärna om du har frågor du vill ha svar på.
Vad är sjömat?
Sjömat definieras i Svensk ordbok som:
(för människan) ätbara djur och växter som lever under vatten t.ex. fisk, skaldjur och alger
Vilken sjömat kan jag äta och hur mycket?
För de flesta är ”ät mer” ett gott råd. Men det finns några saker att tänka på, speciellt för vissa grupper som barn, unga och kvinnor som vill bli eller är gravida.
Vad är tång, alger och sjögräs?
Tång är fleråriga makroalger, det vill säga alger som vi kan se med blotta ögat och som lever längre än en säsong. Läs gärna mer om tång på till exempel Tångbloggen
Alger är inte växter utan en typ av organismer som saknar ledningsvävnad, motsvarigheten till vårt blodomplopp. Algerna beskrivs väl på Wikipedia
Sjögräs är lätt att blanda ihop med engelskans ”seaweed” men medan seaweed är ett annat ord för alger är sjögräs blommande växter som pollineras under vattnet. I Sverige finns framför allt ålgräs, som utför viktiga ekosystemtjänster, bland annat att binda bottensediment och att skapa en viktig livsmiljö för många marina arter. Men det är ingenting du vill äta.
Går det att odla?
Kan man odla tång i sjöar?
Tång behöver saltvatten för att klara sig. Även Östersjöns vatten har för låg salthalt för att tångodling. I Sverige går det däremot utmärkt att odla tång i Västerhavet och i behållare på land.
Kan man odla musslor i Östersjön?
Visst går det att odla blåmusslor i Östersjön. De blir visserligen inte lika stora som i Västerhavet men de fångar upp näringsämnen som kväve och fosfor, de förbättrar sikten och även om storleken gör att de inte passar som sjömat kan de användas som djurfoder. Forskning från SLU visar att nya odlingstekniker och större odlingar kan göra musselodling till en effektiv miljöåtgärd för Östersjön.
Hur mycket fisk fångas i Sverige?
Fiskvolymerna varierar från år till år, bland annat på grund av kvoter.
2020 fångade svenska fiskare drygt 170 000 ton vild fisk. Omkring 160 000 ton, mer är 90 % av den totala fångsten, bestod av liten pelagisk fisk som sill, skarpsill och tobis.
Omkring 75 % av den totala fångsten används som foderfisk.
Drygt 60 % av all fisk som fångades av svenska fiskare år 2020 landades i andra länder, framför allt Danmark.
Yrkesfiskets fångst i sötvatten var på drygt 1 500 ton 2020. De ekonomiskt mest betydelsefulla arterna är gös och kräfta.
Du hittar statistik för det svenska fisket på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.
Utöver detta fångas ungefär 7 500 ton vild insjöfisk i så kallat reduktionsfiske och används för att producera biogas.
Vad är reduktionsfiske?
Reduktionsfiske går ut på att fånga stora mängder karpfisk, som braxen och mört, i näringsrika insjöar. En sådan insats minskar trycket på djurplankton, som efter ett reduktionsfiske blir fler och i sin tur begränsar mängden växtplankton. Det minskar näringsinnehållet i sjöarna och förbättrar sikten. Dessutom minskar risken för algblomning.
Genom att människan agerar rovfisk kan hon bryta en negativ spiral, stärka rovfiskarna och förbättra balansen mellan rovfisken, dess bytesdjur, djurplankton och växtplankton.
Fångsten från reduktionsfiske går ofta till biogasproduktion men det finns initiativ för att ta tillvara den typen av fisk för att göra färs. Förhoppningsvis kan mer användas som sjömat framöver.
Hur mycket fisk odlas i Sverige?
I Sverige odlas omkring 10 000 ton fisk, kräftor och blötdjur för konsumtion årligen. 2020 odlades 8 700 ton regnbåge, 1 100 ton röding och 2 300 ton blåmusslor. Det är mindre än 1 % av den norska laxodlingen. Det finns alltså stor potential att öka svenskt hållbart vattenbruk.
Läs gärna 25 svar om fiskodling och vattenbruk på forskningscentret Swemarcs webbplats
Jordbruksverkat samlar statistik för svenskt vattenbruk, den senaste sammanställningen är från 2020
Vad är extraktiva arter?
Extraktiva arter är djur och växter som hämtar sin föda eller näring från det omgivande vattnet. Exempel på extraktiva arter är alger, musslor, ostron och sjöpung. Utöver att de extraktiva arterna är självförsörjande på näring och vatten bidrar de med att minska mängden näringsämnen i övergödda vatten.
Hur stor är produktionen av extraktiva arter i Sverige?
I Sverige odlades 2 300 ton musslor 2020. Svensk algodling är en växande näring men de totala volymerna är än så länge begränsade. Även den svenska ostronodlingen och ostronfisket är småskaliga.
Vad är pelagiska och demersala arter?
Pelagiska arter är sådana som lever i det öppna havet, till exempel sill/strömming, skarpsill och makrill.
Demersala arter lever vid botten i havet och i sjöar, till exempel torsk, gråsej och havskräfta.
Hur mycket liten pelagisk fisk fångas och hur används den?
2020 fångade svenska fiskare omkring 160 000 ton liten pelagisk fisk som sill, skarpsill och tobis. Drygt 75 % används som foder för bland annat minkuppfödning och fiskodling.
Hur mycket av fisken används?
Vid filéande av både vild och odlad fisk, samt beredning av skaldjur går 50-70 % av fiskens vikt bort som restråvaror. Ofta består mer än hälften av restråvaran av prima muskel som skulle kunna användas som alternativa styckningsdetaljer i stället för att ses som rester.
Vad är skillnaden mellan…
vildfångad fisk och odlad fisk?
Vildfångad fisk är sådan som lever i hav och sjöar och som fiskas med olika redskap, oftast från båtar. Odlad fisk föds upp i olika typer av odlingssystem i havet, sjöar eller på land.
matat och omatat vattenbruk?
Exempel på matat vattenbruk är uppfödning av fisk och kräftdjur. Omatat vattenbruk handlar om så kallade extraktiva arter som hämtar föda eller näring från vattnet, bland annat blåmusslor, ostron och alger.
underutnyttjade arter, sidoströmmar och arter underutnyttjade för livsmedelsproduktion?
- Underutnyttjade arter är sådana som fiskas långt under de nivåer som bestånden klarar av, i Sverige till exempel braxen och id, som vi inte äter i större utsträckning av historiska skäl eller för att de till exempel har mycket ben.
- Sidoströmmar kan till exempel vara fiskrens som ryggben, fiskhuvuden och skaldjursrester från fiskar som vi äter andra delar av.
- Arter underutnyttjade för livsmedelsproduktion är exempelvis den lilla pelagiska fisken som sill, skarpsill och tobis som alltså utnyttjas men inte som livsmedel. 77 % exporteras och används för att producera fiskmjöl och fiskolja.
Vilket klimatavtryck har sjömat?
Sjömat är ett brett begrepp och omfattar allt från alger till fisk (se ”Vad är sjömat”). Varje art kan dessutom produceras på olika sätt som ger upphov till helt olika klimatavtryck. Men man kan säga att i snitt har sjömat ett lägre klimatavtryck än kött från landlevande djur. Men det är lika sant att säga att klimatavtrycket spänner över hela registret av övriga livsmedel, från det med lägst till högst utsläpp. Därför är det viktigt att vi utvecklar rätt arter och produktionssätt – och förbättrar de som redan finns.
Vegetabilier och alger har oftast ett lägre klimatavtryck än animalier och det gäller även sjömat. Men dessa har också lägre biotillgänglighet av de näringsämnen de innehåller. För sjömat från fiske är det bränsleförbrukningen i fisket som avgör en stor del av klimatavtrycket och den beror både på vilken fiskemetod som används och hur fiskbeståndet mår. För odlad sjömat är det hur mycket och vilken sorts foder som används som dominerar klimatavtrycket. Därför har de arter som inte behöver foder (se ”Vad är extraktiva arter”), som musslor, alger och sjöpung, en stor fördel klimatmässigt.
Produktionskedjan på land har generellt mycket mindre påverkan än fisket eller odlingen, undantaget när färsk sjömat flygs till marknaden. Det är dock som tur är ovanligt och den allra mesta sjömaten, både färsk och fryst, fraktas på lastbil eller containerbåt och då är transportens klimatavtryck mycket litet i förhållande till tidigare led. Det betyder att bara för att den är producerad nära är det tyvärr inte självklart att den är varken hållbar eller klimatsmart. Det viktigaste är alltid att se till att själva produktionen är så hållbar som möjligt – och att undvika flygfrakt.
Foto från Vattudalens fisk