Ny artikel: ”The relationship between food neophobia and hedonic ratings of novel foods may be mediated by emotional arousal”
I en ny artikel med Blå mat-doktoranden Elena Costa som huvudförfattare konstateras att matneofobi, det vill säga tveksamhet inför kulinariska nyheter, påverkar det upplevda välbehaget indirekt via känslomässig stimulans. Effekten berodde på vilken typ av smakprover som utvärderades, det fanns ett positivt samband mellan stimulans och intensitet i form av arom och matneofobi och olust inför livsmedelsteknologi påverkade köpintentionen negativt.
Forskningen fokuserade på hur psykografiska egenskaper påverkar konsumenters acceptans av surimibaserade pastaprodukter. Starkare smaker och dofter var kopplade till ökad stimulans. Alaska pollock, som beskrevs som beskrevs som söt och smaklig, fick högre betyg än torsk och lax.
Information som deltagarna fick påverkade betygen, men effekten var olika för varje prov. Matneofobi hade en negativ effekt på gillande och köpavsikt, med stimulans som en förmedlande faktor. Dock sågs inte samma effekt för laxprovet, vilket kan tyda på att bekantskap och sensoriska egenskaper spelar roll. Surimipasta uppfattades som ett hälsosamt alternativ, men negativa aspekter inkluderade doftintensitet och fisksmak. Hållbarhetsaspekter var också en källa till oro.
Resultaten bidrar till förståelsen av mekanismer kring matneofobi och betonar betydelsen av bekantskap, sensoriska egenskaper och psykografiska egenskaper vid konsumentacceptans av surimiprodukter. Artikelna övriga författare var Jun Niimi, Rise och Elizabeth S. Collier, Rise och Linköpings universitet.