”Effect of next generation feed sources on aquaculture manure in plant/microbial production, on gut biota and metabolic effect on the fish as food”

Vilket foder som används i fiskodlingar har stor betydelse för miljöpåverkan, kostnader och fiskarnas tillväxt. Men det kan också påverka hur fisken smakar, fiskköttets näringsinnehåll och hur användbart fiskarnas gödsel blir för växtodling. Pontus Gunnarsson, Blå mat-doktorand vid SLU, tar ett helhetsgrepp på foderfrågan.

I projektets första del har Pontus Gunnarsson undersökt regnbåge som utfodrats med olika foder. Fiskarna fick foder på antingen musslor, soldatflugor, mjölmask, sjöpung eller mycel och de jämfördes med en grupp fiskar som fötts upp på sojabaserat foder. Försöket genomfördes i Blå mat-partnern Vattenbrukscentrum Norrs forskningsstation i jämtländska Kälarne. Utöver att räkna ut tillväxten, baserat på start- och slutvikt, har Pontus Gunnarsson tagit prover på avföring och lever men framför allt rensat fiskarna, fileat och tärnat dem.

Provsmakning i Grythyttan

man håller i en fisk
Foto: Restaurang- och hotellhögskolan, Grythyttan

Fisken har sedan transporterats till campus Grythyttan för sensorikförsök i Örebro universitets regi. Där har personer som gått kurser i sensorik fått bedöma aspekter som färg, doft, konsistens och smak efter ett testschemat (RATA, ”rate-all-that-apply”). Resultaten kommer att användas i en första artikel i projektet.

De fick provsmaka rå fisk, som sashimi ungefär, och bedöma hur olika smaker som ”mineral”, ”hav” och ”umami framträder”, berättar Pontus Gunnarsson. Först efter testet fick de veta vad de ätit för att inte påverka upplevelsen. Just smaken är avgörande, fisken måste vara god, allt annat är sekundärt. Jag har själv provat fisken och den smakar utmärkt.

Pontus Gunnarsson tog också prover för att kunna se hur muskeln påverkats av fodret och vilka substanser, så kallade sekundärmetaboliter, som producerats i de olika grupperna. När muskelproverna – och även lever- och avföringsproverna – har analyserats kan man se om det finns någon extra nytta med olika foder och om smaken kan kopplas till exempelvis mikrobiota.

Alternativa foder och nytta av gödsel

Framöver ska data från det första försöket sammanställas, parallellt med att andra experiment görs. Så här långt finns indikationer på att sjöpung är ett bra foder medan resultaten för soja är sämre. Troligen blir det också ett kompletterande tillväxtförsök med regnbåge, då nya foder kommer att testas. Pontus Gunnarsson skulle bland annat gärna vilja undersöka om det går att, till större del, mata fiskarna med till exempel flugor och mjölmask som bara har torkats, utan ytterligare beredning. Det skulle i så fall innebära en kostnadsbesparing.

I nästa steg läggs fokus på det gödsel man får från fiskodlingen. Då kommer försök att genomföras vid SLU Alnarp för att undersöka hur gödsel från olika foderstater fungerar med olika växter och påverkar deras tillväxt och hälsa. Pontus Gunnarsson kommer också undersöka vilka tillväxtfrämjande ämnen man kan hitta i olika gödsel för att se vilka grödor det kan passa. Alla de alternativ Pontus Gunnarsson studerar borde gå att använda för ekologisk odling.

Helhetsperspektiv på fiskodlingen

Pontus Gunnarsson ser en hög ekologisk potential i sin forskning.

Hela poängen med det här grundar sig i importen av gödsel till Östersjöns avrinningsområden, säger Pontus Gunnarsson. Vi vill i stället återanvända den näring vi har runtom oss. Och det kan ske till exempel genom att skörda musslor i Östersjön och göra foder av dem.

För att få svar på den totala effekten kommer den sista delen av projektet bli en sammanfattning av den sammanlagda effekten av foder och gödsel ur ett livscykelperspektiv. Där hoppas han kunna samarbeta med Blå mat-doktoranden Kristina Bergman, som arbetar med livscykelanalyser vid KTH.

Pontus Gunnarsson ser också möjligheter till samarbete med Marica Andersson, vid Göteborgs universitet, som studerar samodling av arter.

Projektet har framför allt relevans för Blå mats forskningsområden 1. Primärproduktion, 5. Hållbarhetsanalyser och 6. Hälsa och välfärd.

Pontus Gunnarssons projekt beräknas bli klart sommaren 2026.

Huvudhandledare

Johan Dicksved, SLU

Biträdande handledare

Anders Kiessling, SLU
Jean Yong, SLU
Markus Langeland, Rise
Åsa Öström, Örebro universitet
Wenche Hansen, Matfiskodlarna

Pontus Gunnarssons kontaktuppgifter på slu.se