”Circular marine feed ingredients for Nordic aquaculture”

Niklas Warwas disputerade 10 november 2023 på sin avhandling ”Novel Marine Ingredients for Aquaculture – Fish Nutrition, Physiology and Intestinal Health

Niklas Warwas doktorandprojekt går ut på att hitta – och framför allt testa – hållbara marina proteinkällor och tillsatsämnen som kan ersätta dagens ingredienser för laxfiskar. För att öka fiskodlingen i världen och Sverige behöver vi hitta nya fodersorter och Niklas Warwas letande har inkluderat jästsvampar, flugor och makrill i tomatsås.

Dagens fiskfoder är ungefär 70 % växtbaserat medan resten består av fiskmjöl och fiskolja. I Niklas Warwas experiment har de alternativa fodren fått ersätta mindre hållbara ingredienser. Detta för att se om de kan ersätta den del av fodret med störst del essentiella fettsyror och aminosyror. Bland de testade alternativen fanns foder framställt av marin jäst och marina insekter, något som han inte känner till har gjorts någon annanstans.

Proteinfoder på marin jäst fick fiskarna att växa

man håller i en glasbehållare med fiskfoder
Niklas Warwas Foto: Xintian Xie

Marin jäst är inte känslig för salt och har dessutom probiotiska egenskaper. I projektet har fiskar matats med jästbaserat protein som odlats på sillspad, en restprodukt från konservindustrin i Kungshamn, där han bland annat har arbetat med Blå mat-parten Smögenlax. Den jäststam som användes i försöken har isolerats vid Tjärnö marina laboratorium. För försöken odlades den i en så kallad bioreaktor på Chalmers, en stålbehållare där parametrar som temperatur, pH och syre kan kontrolleras. Under de nio veckor försöket pågick dubblades fiskarnas vikt och mycket tid gick åt för att mata fiskarna och se till att de hade det bra.

För att få svar på om fiskarna kunde smälta jästen och ta tillvara näringen samlades fiskarnas avföring in för att vägas och analyseras. Ett stort antal parametrar undersöktes, bland annat fiskarnas tillväxt, tarmhälsa, fysiologi, och elektrofysiologi. Många nya ingredienser är inte nyttiga för fiskar, eller hälsosamma för fiskarnas inälvor. De kan till exempel orsaka inflammation eller inälvssjukdomar. Mikrobiella ingredienser och insekter innehåller till exempel ämnet kitin och växter innehåller ofta så kallade antinutrienter. Detta är en anledning till att användningen av sojamjöl har minskat till förmån för sojakoncentrat. Laxfiskar är generellt dåliga på att bryta ned de sockerarter som finns i jästens cellväggar och insekternas skal (kitin) och i växter som cellulosa.

Jästförsöken blev lyckade och fiskarna kunde tillgodogöra sig över 80 % av fodret vilket är mycket högt för jäst och bakterier. När cellväggarna först bröts ned genom värmebehandling i hög lufttemperatur ökade tillgängligheten ytterligare något.

Fluglarver med smak från havet

I projektet har Niklas Warwas också fött upp flugor på rester av sockertång från Blå mat-parten Nordic Seafarm. Det rör sig om en särskild typ av fluga som lägger sina ägg på tång och vars larver livnär sig på bakterierna som bryter ned tången. Det tog ett halvår av fluguppfödning innan han hade fått ihop en tillräcklig mängd larver för ett utfodringsförsök, omkring 10 kg. Men även om arbetet var tidsödande var resultatet lovande. Näringsinnehållet låg närmare fiskmjöl än för andra insekter som används för att producera foder. Dessutom verkade fiskarna uppskatta smaken och åt mer.

Det finns redan fiskfoder som innehåller insekter och jäst men det är mycket vanligare bland andra fiskar än laxfiskar. En stor fördel är att både jäst och insekter kan framställas av restprodukter som bidrar till cirkularitet. Restprodukterna kan annars vara dyra att göra sig av med, till exempel sillspad som innehåller mycket kväve. En annan fördel är att marin jäst och marina insekter innehåller värdefullt omega-3. Behovet av omega-3 är annars det främsta hindret för att minska mängden fiskmjöl och fiskolja i fodret.

Här finns alltså ett attraktivt koncept och Niklas Warwas vill gärna visa näringen att det fungerar. Men de kommersiella delarna låter han dem ta hand om.

Ytterligare kandidater med varierande framgång

Andra försök i projektet handlade om makroalgen Ulva och olika typer av restråvaror som fiskrens, inlagd sill som inte klarat kvalitetstester, och makrill i tomatsås vars bäst-före-datum hade passerat. Fiskarna fick foderblandningar med 50 % av respektive restråvara – vilket är högt. Tyvärr tyckte de inte alls om den inlagda sillen som har lågt pH och är salt. Makrillen i tomatsås var inte heller så populär men däremot gillades skarpsillen. Niklas Warwas planerar en uppföljning av den delen.

Niklas Warwas har ett stort intresse för matproduktion och vattenbruk eftersom det är högaktuellt att i större utsträckning nyttja havet för att producera livsmedel. Arbetet i projektet innebär en bra blandning av handgripligt arbete, skrivande och även samverkan, vilket Niklas uppskattar.

Niklas Warwas ser stora möjligheter till samarbete med Pontus Gunnarsson, vars projekt är likartat men där Pontus Gunnarsson har ett större intresse för smak och slutproduktens kulinariska kvaliteter. Han samarbetar redan med Marica Andersson i ett projekt som producerat protein från Ulva-alger. En annan av Blå mats doktorander vars projekt är intressant är John Axelsson, som arbetar mycket med sidoströmmar från fisket.

Projektet är framför allt relevant för forskningsområdena 1. Primärproduktion, 3. Cirkulära system och 6. Hälsa och välfärd.

Niklas Warwas projekt beräknas bli klart i oktober 2023.

Huvudhandledare

Kristina Snuttan Sundell, Göteborgs universitet

Biträdande handledare

Elisabeth Jönsson Bergman, Göteborgs universitet
Markus Langeland, RISE

Niklas Warwas profilsida på Göteborgs universitets webbplats (på engelska)