“High-resolution temporal monitoring of marine biodiversity in Gotland”
Hur föränderligt är det kustnära ekosystemet i havet runt Gotland över ett år? Vilka arter finns, hur vanliga är de och hur förändras sammansättningen över året? Det är frågor som Sara Kurland, postdoktor vid Uppsala universitet, ska undersöka. Med mer kunskap om sambandet mellan arter kommer det också vara möjligt att bättre anpassa fiske och skörd till de lokala förutsättningarna.
Kunskapen om det kustnära ekosystemet runt Gotland under vinterhalvåret är bristfällig. Men med ny teknik finns goda förutsättningar för att hitta de pusselbitar som saknas. Sedan sommaren 2023 arbetar Sara Kurland vid Uppsala universitet som postdoktor. Till sin hjälp har hon tekniken eDNA som hon använder för att hitta DNA-spår efter organismer i vattnet.
Sara Kurland tar vattenprover vid Gotlands kust. Foto: Viktor Jacobsson, Uppsala universitet
Vattenprover visar DNA-spår och miljövariabler
En gång i månaden, från november 2023 och ett år framåt, besöker Sara Kurland och hennes kollegor sex platser för att ta prover. Framför allt är de ute efter eDNA men de mäter också salthalten i vattnet, temperatur och andra miljövariabler.
Det finns flera fördelar med eDNA, förklarar Sara Kurland, det är en icke-invasiv teknik som inte skadar något och den kan användas för att identifiera olika typer av organismer inklusive alger samt djur- och växtplankton som förekommer. För framför allt fiskar finns DNA-bibliotek på artnivå medan det för till exempel djurplankton går att få svar på vilken grupp de tillhör.
Genom att ta tillräckligt många prover tillräckligt ofta går det att ta reda på vilka organismer som förekommer och hur de samvarierar med miljövariabler och till exempel planktonnivåer. Och även fast eDNA inte visar individernas ålder eller hälsa kan tekniken bidra med viktig kunskap för att förstå hur väven av organismer i havet och deras interaktioner ser ut under året.
Vi tar proven till ett labb, filtrerar dem och skickar på analys, berättar Sara Kurland. Svaret kommer i form av Excelark som jag arbetar vidare med, så projektet har ett ben på fältet och ett på kontoret. När insamling och analys är klara kommer vi att veta mer om förutsättningarna för hållbart resursbruk vad gäller metoder och tidpunkt för fiske och insamling.
De platser där Sara Kurland tar vattenprover
En metod som kommer gå att använda var som helst
De konkreta resultaten av Sara Kurlands projekt kommer framför allt vara möjliga att använda för Gotland och Östersjön men i ett senare steg kommer metoden och protokoll gå att använda var som helst. Och över ett antal år skulle metoden också kunna visa vilka effekter klimatförändringarna för med sig.
I min avdelning finns forskare som studerar sportfiske och i min forskargrupp finns en doktorand som genomför ett liknande projekt i Zanzibar, så det finns både något av en spegelbild för mitt projekt och möjligheter till andra givande samarbeten.
Bakgrund i biologin och det blå
För Sara Kurland är det nytt och lärorikt att arbeta med frågor relaterade till mat men hon har en gedigen bakgrund i biologi och det blå. Hon har en masterexamen i evolutionär biologi från Uppsala universitet, med ett år vid McGill University i Kanada, och skrev sin masteruppsats om spigg. Hennes doktorsavhandling vid Stockholms universitet handlade om att övervaka genetisk variation i naturliga populationer, med öring i jämtländska sjöar som studieobjekt. Och sedan sommaren 2023 är alltså Visby hennes arbetsplats.
Det är väldigt kul att bo och arbeta vid Östersjön, konstaterar Sara Kurland. Det är nära till havet och på Gotland är också kontaktvägarna till myndigheter och andra viktiga kontakter korta. Här finns goda förutsättningar för ett framgångsrikt projekt.
Sara Kurlands projekt beräknas bli klart våren 2025.
Handledare
Postdoktor har till skillnad från doktorander inga handledare men Sara Kurland arbetar nära Lina Mtwana Nordlund och Gunilla Rosenqvist, som också är aktiva inom Blå mat.
