”Using stable isotopes to identify sustainable food fish in a coastal ecosystem on Gotland”
Adrianus Both avslutade sin tid som Blå mat-postdoktor vid Uppsala universitet hösten 2023. Han arbetar numera på IVL Svenska miljöinstitutet med ett projekt om konkurrens mellan bivalver om föda: ”Do invasive and native bivalves compete for food resources? The role of detritus in supporting sustainable aquaculture and invasive species management”
Sedan augusti 2021 arbetar Adrianus Both som Blå mat-forskare vid Uppsala universitet på Gotland. Hans projekt handlar om att reda ut hur de marina födokedjorna ser ut i havet kring rosornas ö. Målet är att ta reda på vilka fiskarter som kan nyttjas på ett hållbart sätt.
Växter och djur som rör sig genom näringskedjan när de äts upp av andra organismer består av grundämnen som kol, kväve och svavel. Dessa grundämnen kan uppträda i olika versioner, isotoper, som har olika många neutroner i atomkärnan. När ett ämne äts upp förändras olika atomer på olika sätt. Till exempel är kol relativt stabilt medan kväveatomerna blir tyngre ju högre upp i näringskedjan de kommer. Det innebär att sammansättningen av isotoper kan avslöja vad olika organismer äter.
Det är lite som att blanda målarfärg, berättar Adrianus Both. Om vi tänker oss att fytoplanktons sammansättning av isotoper motsvarar gult och sjögräs motsvarar rött så kan vi dra slutsatsen att en märlkräfta som är ”orange” äter av båda.
Småkryp berättar om fiskar som breder ut sig
Eftersom Adrianus Both började vid Uppsala universitet i augusti missade han precis sommarens insamling av prover. Men en doktorandkollega hade samlat in material i två gotländska vikar. Han har hjälpt henne att sortera bland materialet och har även kunnat använda en del i sin egen forskning. Det handlar om sniglar av ett pepparkorns storlek, strandräkor, blåmusslor, hjärtmusslor, små skaldjur som lever på tång, filtrerande djur och växter. Efter att proverna sorterats torkas och pulveriseras de, olja tillsätts och sedan skickas preparaten till Storbritannien där de förångas och isotopvärdena analyseras. Beroende på vilket ämne man studerar behövs olika mängde prover men oavsett vilket ska mycket organiskt material samlas in.
I projektet studerar Adrianus Both fiskarterna id och spigg som båda är allätare. På senare år har spiggen tagit större plats och en teori är att konkurrensen fått iden att gå över till en mer växtbaserad diet.
Jag vill också undersöka om id och spigg byter diet när de blir större. I så fall borde vi kanske fiska dem hårdare för att gynna små abborrar och gäddor som vi vill skydda. Med mer kunskap om födoväven får vi ett bättre underlag för vilken fisk vi kan fiska och hur vi kan motverka olika arters problem.
Slutmålet med projektet är att ta reda på var vår matfisk får sin föda ifrån för att bättre veta vilken typ av fiske och stöttande åtgärder som är hållbara. Men den exakta vägen dit och vilka forskningsfrågor som ska besvaras är inte helt klart utan kommer att anpassa sig till de resultat han får på vägen.
Stora skillnader mellan Atlanten och Östersjön
Adrianus Both kommer från provinsen New Brunswick på Kanadas västkust, där han bland annat har studerat musselodling. Han deltog i en kurs i hållbart vattenbruk i Sverige för några år sedan men mycket här är nytt för honom, inte minst hur Östersjön skiljer sig från Atlanten.
Musslorna här är väldigt små, eftersom salthalten är så låg, det är en utmaning. Många arter är nya för mig och det finns mycket mer växtlighet vid kusten än vad jag är van vid.
Till skillnad från de andra unga forskarna i Blå mat är Adrianus Both postdoktor. Det innebär att hans projekttid är två år och projektet beräknas vara klart redan till hösten 2023.
Handledare
Gunilla Rosenqvist, Uppsala universitet
Lina Mtwana Nordlund, Uppsala universitet