Sustainable upscaling of seaweed industry in Scandinavia and the Nordics
När det gäller vattenbruk, vare sig det handlar om fisk, skaldjur eller alger, är Asien och särskilt Kina den dominerande aktören. Det finns enorma algodlingar i Kina som var och en producerar mer än hela den europeiska algnäringen. Det är därför ett område där europeiska och svenska algodlare kan lära sig av ett exempel som drivs av ekonomisk tillväxt och konkurrens. Det kinesiska exemplet kan användas som riktmärke för en framväxande europeisk näring som kännetecknas av uppskalning och annorlunda miljömässiga och politiska förutsättningar.
Det är här Vita Weitong Xu, KTH-doktorand inom Blå mat med inriktning mot industriell ekologi inom sjömatsproduktion, som använder metoder som livscykelanalys, materialflödesanalys samt miljö- och riskbedömning, har sitt fokus. Hon arbetar med att förstå och analysera storskalig algproduktion och generera kunskap som kan gynna svenska odlare samtidigt som hon erbjuder kunskap om hållbar produktion som kinesiska företag kan lära sig av.
– Kinesiska sjömatsföretag vet hur man odlar effektivt i stor skala men i allmänhet har de inte haft ett starkt fokus på hållbarhet, förklarar Vita Weitong Xu. Det finns också stora skillnader mellan regioner, företag och de tekniker de använder.
Vita Weitong Xu tar som exempel att en del företag använder plastramar för algsporer, medan andra använder en metallversion för samma steg i odlingen. Medan den första metoden resulterar i plastföroreningar när ramarna bryts ner och slits ut, har den senare en högre initial energiförbrukning. Företagsstrukturerna skiljer sig från de svenska, och några andra skillnader är arternas egenskaper, vattentemperatur, strömmar och olika samodlingssystem för algodlingarna.
I sitt arbete försöker Vita Weitong Xu få en helhetsbild av näringen genom att skapa sig en djupare förståelse för den storskaliga algproduktionen, kvantifiera synergier och söka efter hotspots för miljöpåverkan, samtidigt som hon försöker belysa regionala skillnader. Det är svårare än att titta på en specifik odling.
– Storskalig datainsamling kan vara utmanande, eftersom många kinesiska företag fortfarande har begränsad exponering för hållbara metoder, de fokuserar alltjämt på ekonomisk tillväxt. Därför lägger vi betydande tid på att utbilda dem om olika dimensioner av hållbar utveckling och restriktioner och policyer som påverkar internationell handel, stödja förbättringar av intern energi- och kostnadshantering, samt upplyser om möjligheter inom den framväxande kinesiska marknaden för blått kol, som fortfarande är omogen men alltmer intressant.
Den högeffektiva och konkurrenskraftiga odlingen i Kina har resulterat i ett lågt marknadsvärde för alger. Detta kan vara utmanande för små och medelstora företag som endast producerar råvaran, särskilt när det gäller de ekonomiska kostnaderna för att uppfylla internationella hållbarhetsstandarder.
– Den europeiska algindustrin är för närvarande mindre effektiv, men den har ett starkare fokus på hållbarhet och syftar till att förverkliga sektorns potentiella fördelar samtidigt som den driver tillväxt, inklusive renare kustmiljöer, nya inkomstströmmar för landsbygdssamhällen och fiskare samt vinster för biologisk mångfald, bland annat. Olika vägar framåt kan vara intressanta. Ska man lära sig av den kinesiska erfarenheten och skala upp här också, trots lägre kundefterfrågan och högre arbetskraftskostnader? Eller ska man utforska andra affärsmodeller baserade på samodling, CO2-bindning eller något annat? Den svenska algindustrin kommer aldrig att bli enorm, men lokala, hållbara odlingar kan ha möjligheter att attrahera lokala investeringar. Jag hoppas att mitt arbete kommer att ge vägledning och hjälpa den svenska näringen att gå framåt.
Vita Weitong Xus doktorandstudier är en del av ett samarbete mellan KTH och Shanghai Jiao Tong University i Kina. Förutom att ha en kontakt vid universitetet i Shanghai planerar hon årliga resor till Kina tillsammans med sina handledare för datainsamling. Vita Weitong Xu kommer ursprungligen från Guangzhou, Kina, och talar därför både mandarin och kantonesiska, något hon har nytta av när hon besöker lokala odlingar.
Under sitt första år som doktorand har Vita Weitong Xu tagit flera obligatoriska kurser, och hon ser fram emot att börja göra intervjuer för att kunna kvantifiera kvalitativa data och börja modellera. Senare planerar hon att producera vetenskapliga artiklar, flera tillsammans med den andra gemensamma doktoranden Xiu Gao, som är en kvalificerad labtekniker och marinbiolog, som riktar sig mot olika aspekter av hållbar algindustri. Hon planerar också för en artikel med Evangelia Zioga, även hon Blå mat-doktorand vid KTH.
Projektet är särskilt relevant för forskningsområdena 1. Hållbarhet och resiliens, 4. Primärproduktion – vattenbruk och 6. Bearbetning och produktutveckling
Huvudhandledare
Fredrik Gröndahl, KTH
Biträdande handledare
Jean-Baptiste Thomas, KTH
Jiechen Wu, KTH
Ji Li, Shanghai Jiaotong University