”Utveckling av bättre metoder för hållbarhetsutvärdering av sjömat”
Kristina Bergman har inlett sin doktorandtid med att kartlägga vilka kunskapsluckor som finns inom svensk sjömatsproduktion och hållbarhet. Nu är hennes mål att öka kunskapen om framför allt biologisk mångfald för att kunna bidra till att guida den svenska sjömatssektorn i en alltmer hållbar riktning.
Innan hon blev antagen som Blå mat-doktorand vid KTH hade Kristina Bergman redan arbetat med sjömat och hållbarhet vid forskningsinstitutet Rise under sex år, där hade hon flera kollegor som också är aktiva inom Blå mat. Som nyantagen doktorand valde hon ändå att starta från grunden med en kartläggning av vilken forskning som redan är gjord och vad som inte är gjort när det gäller sjömat och hållbarhet. Möten med Blå mat-partners som WWF, MSC, ASC, Ica och Coop har lett fram till insikten att ett område där det i stor utsträckning saknas ett vetenskapligt underlag är biologisk mångfald.
Bättre beslutsunderlag med fler perspektiv
Kristina Bergman har tidigare framför allt arbetat med livscykelanalyser. I det fältet finns bra metoder för att guida inom områden som klimatpåverkan, försurning samt mark- och vattenanvändning. Men biologisk mångfald är en aspekt som det saknas metoder för. Genom att lägga sin kraft på det vill hon bidra till bättre utvärderingar av sjömatsprodukter, till exempel nya typer av sjömat eller produktionssätt.
Det är inspirerande hur till exempel WWF:s köttguide och Coops hållbarhetsdeklarationer tar hänsyn till ett flertal hållbarhetsaspekter. Tidigare har det framför allt funnit metoder för att utvärdera klimatpåverkan, men om man missar till exempel biologisk mångfald riskerar det att styra producenter och konsumenter i en miljömässigt mindre hållbar riktning.
Egentligen har Kristina Bergman ambition att kombinera biologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Men för att arbetet ska bli hanterligt har hon valt att i första hand fokusera på biologisk hållbarhet. Något som ligger henne varmt om hjärtat och som hon vill arbeta med är ändå att kombinera det miljömässiga perspektivet med hälsa och konsumtion, som återfinns inom social hållbarhet.
Med det kombinerade perspektivet ligger till exempel sill och makrill – som har bra värden för hälsa, pris och hållbarhet – bra till, medan ål, som visserligen innehåller ämnen som är bra för hälsan, får underkänt vad gäller hållbarhet. Ett annat exempel är räkan som kräver stora mängder diesel när den fiskas och som inte är särskilt nyttig, men som ändå är populär sjömat. I Sverige är fiskekvoterna på räka, och räktrålarna, också mindre än i närliggande länder vilket gör att lönsamheten är lägre. Därför har det kraftigt höjda dieselpriset lett till att räkfisket har minskat betydligt i Sverige under våren 2022.
Alger, möten och samverkan
Utöver att delta i doktorandkurser och att arbeta med upplägget för sitt doktorandprojekt har Kristina Bergman hunnit ta flera konkreta steg på sin forskarbana. Bland annat har hon inlett ett samarbete med en forskare vid universitetet i Shanghai om hållbarhetsutvärdering av algodling som den ser ut i Kina. De utvärderingar som hittills gjorts har utgått från relativt småskaliga europeiska odlingar men den absoluta merparten av all algodling finns i Asien, med betydligt större odlingar. Hennes mål med samarbetet är att ta reda på vilka miljömässiga fördelar och nackdelar den storskaliga odlingen har och hur den skulle kunna tillämpas i Sverige.
Våren 2022 publicerade Kristina Bergman också en artikel om miljöutvärdering av alger, som bygger på hennes tidigare arbete. Den tar sig an konceptet bioraffinaderi för alger som kan användas för att producera sådant som alginat, förpackningsmaterial och biogas. Hon har också hunnit besöka den biologiska forskningsstationen i Roscoff i franska Bretagne och knutit kontakter med andra forskare, inte minst inom algproduktion.
Hittills har algerna tagit stor plats i arbetet men planen är att framöver också ta sig an bland annat lax och musslor. Senare i år planerar hon också att hålla en presentation på en konferens om livscykelanalys i Peru och inte minst ta del av de senaste rönen om hållbarhet.
Kristina Bergmans projekt är i stor utsträckning teoretiskt men hon är angelägen om att det ska ge resultat som går att använda praktiskt.
Jag hoppas att min forskning kan bli ett beslutsunderlag för de stora detaljhandelskedjorna, det är nog en mer framkomlig väg än att försöka påverka konsumenter direkt. Min doktorandkollega Elena Costa och jag har talat om hur man förpackar hållbarhetsinformation för att åstadkomma förändring på bästa sätt. Jag ser verkligen fram emot att arbeta med Elena för att förpacka och sprida min forskning på bästa sätt.
De unga forskarna inom Blå mat har tät kontakt och det finns goda möjligheter till utbyte dem emellan. Förutom ett fortsatt samarbete med Elena Costa har hon redan tankar om framtida samverkan med Pontus Gunnarsson, SLU och KTH-kollegan Evangelia Zioga.
Projektet har framför allt relevans för forskningsområde 5. Hållbarhetsanalyser
Kristina Bergmans projekt beräknas bli slutfört hösten 2025
Huvudhandledare
Fredrik Gröndahl, KTH
Biträdande handledare
Linus Hasselström, KTH
Sara Hornborg, RISE
Anders Högberg, Orkla
Åsa Strand, IVL
Jean-Baptiste Thomas, KTH
Artiklar
”Environmental and biodiversity performance of a novel single cell protein for rainbow trout feed”, Science of The Total Environment, volume 907, 10 January 2024. Kristina Bergman, Markus Langeland.
”Life Cycle Assessment of a large commercial kelp farm in Shandong, China”, Science of The Total Environment, volume 903, 10 December 2023. Kristina Bergman, Fredrik Gröndahl.